På den här sidan presenteras mer eller mindre filosofiska tanke som kan handla om vad som helst, många gånger med en samhällskritisk innebörd och ibland kanske med ett ironisk tonläge.
1. Skönheten och Makten
2. Religionsfrihet
3. Den unika och den manipulerade människan
4. Alltings samverkan
5. Meningen med livet
6. Filosofiska tankar, sant ellr falskt
Konst som filosofi eller filosofi som konst kan man fråga sig när man betraktar verk av Björn Rosendal (1923-2016). Här en tavla daterad 1981; Epitafium över A.R. död i slaget vid Poltava den 28/6 1709.
När skönheten förloras och estetiken förtvinar omintetgörs det livselixir som är nödvändigt för var och ens välbefinnande. Livskraft och utveckling stagnerar när livslusten förminskas bland asfalt och betong. Det som återstår blir de fattigas land. Kvar blir fattiga själar, villrådiga och oförstående. För somliga ger sig vanmakten till känna i maktens överdåd, bekräftad i varje slott där skönheten blir bedragande. Maktens boning blir den fattiges försvar när skönheten har försvunnit ur sikte. Endast fragment återstår i den minsta av värdar: Slotten i sophögen
Med den allomfattande skönhetens frånvaro blir livskraften tillintetgjord. Slottets murar blir möjligheternas gräns och makten förlorar sitt värde. Med den så fängslade estetiken blir isolationen förgörande för dess livskraft. Ur detta uppstår en segregerad värld där överlevnad blir det överskuggande målet för fattig som för rik. Ett liv som kan beskrivas i termer av meningslöshet och desperation. I det tysta skriker man efter omhändertagande och barmhärtighet.
När grönskan spirar och liksom konstverk förgyller kala ytor som mist sitt sammanhang, ser livet sitt ursprung i alltings varande. Kylan förbyts mot värme och känslorna blir den energi som ger den mening till livet som överskuggar den överdådiga maktens krampaktiga övertag.
Skönhetens återkomst, återerövrar och befriar. Nu med nyvunna själar starkare än allt i dess väg. Skönheten, fattiga själars fiende tar oförskräckt över och återtar de fattigas land. Estetiken har åter segrat, slotten blir oaser. Den segregerade världen blir ett minne blott när skönheten åter blir den källa till välmående och känslomässig rikedom. Emotionell kreativitet blir till kunskap och den nyvunna klokheten ger livskraften tillbaka i ett jämlikt samhälle där fattig blir rik.
Hur skulle vårt liv på jorden vara om inte mänskligheten hade sina religioner? Hade vi då haft frid på jorden? Förmodligen inte, eftersom människan uppfinningsrikedom vad gäller att skapa konflikter verkar vara oändlig. Men vi hade inte haft några religionskrig. Ingen hade försökt påtvinga någon annan vad man måste tro på. Ingen hade i Guds namn försökt utöva makt över någon annan.
Detta innebär inte att vi skall leva i än värld av trolöshet. Men vi skulle vara fria. Vi skulle få tro på vad vi vill utan påtryckningar från omvärlden. Vi skulle komma ifrån de manipulerande trossamfunden som genom sin övertygelse försöker påverka människor att tro på det som dom tror är den ända rätta vägen.
Genom regler och förmaningar skapas den rädda människan. Människan som uppmanas att tro på något som någon annan tror sig veta men som ingen egentligen vet något om. Som när det tas för givet att du är en syndig människa och syndernas förlåtelse blir något centralt för att du skall ha ett bra liv. För att du inte skall riskera att hamna i helvetet.
Det är bara du själv som kan veta vad du skall tro på. Det är bara du själv som kan skapa din världsuppfattning eller någon så kallad gudsuppfattning. Det kan ske tillsammans med andra men ytterst är det bara du själv som bestämmer. Det är du själv som bestämmer så länge du inte låter dig manipuleras av andras åsikter.
Varje människa är unik, med unika minnen, unika kunskaper och unika känslor. Genom manipulation kan desvärre, dessa dina inre egenskaper undertryckas av andras åsikter och värderingar.
Som manipulerad är livet av intet värde och inte förrän du kastat av dig oket av denna börda kan du leva fullt ut. Inte förrän då kan du se värdet i det givande och tagande som är nödvändigt för att kunna tillskansa sig de kunskaper som främjar din egen utveckling. Som manipulerad går du bara andras ärenden.
Som unikum är du alltid intressant eftersom dess like inte finns.
Här flödar minnen till kunskap, känslorna blir överväldigande och du är en medskapare i universum.
Varje människa är sin egen fånge. Verk av Björn Rosendal 1984
Med duperade undersåtar,
Med barbariska förtecken gick han genom eld och vatten för att tillskansa sig makt, landområden och naturtillgångar. Han blickade ut över möjligheternas land. Han såg möjligheten att utvidga sitt territorium, sprida sina ideologier till fler än den närmaste kretsen eller helt enkelt bara göra anspråk på det landets tillgångar. Av duperade undersåtar offrades människor för den så kallade ”goda saken skull”, misshandlades, mördades, naturområden förstördes, bostäder brändes ner tillsammans med oskyldiga invånare.
manipulation och
I denna tillbakablick, i imperialismens tidevarv, kommer man till insikten att världen inte har förändrats nämnvärt. Liknande företeelser sker än idag, ofta men inte alltid i mer sofistikerade former. I religioners namn övertygas fortfarande människor till underkastelse och lydnad. Företagsledare och lobyister går över lik för att tillskansa sig mer makt och pengar. Medlöpare lockas in i denna karusell och korruptionen blir maktens hållhakar. Med det outsinliga pengaflödet skapas sociala strukturer där människor lever gott inom lagens råmärken, men allt som oftast på bekostnad av andra. Uppsatta lagar och förordningar kringgås, kriminella nätverk uppstår för att roffa åt sig en del av kakan. Droger och narkotika blir handelsvara på bekostnad av de mindre bemedlade i samhället.Det medmänskliga ansvaret liksom ansvaret för miljö och livsbetingelser hamnar i bakgrunden.
maktfullkomlighet,
Nationella ledare pekar ut fiender som måste bekämpas. Soldater skickas ut i krig att försvara de maktfullkomligas skara. En del blir dödade, en del kommer tillbaka traumatiserade av krigets upplevelser. Medaljer delas ut till återkommande och postumt till de som kommer i kistor. Våra ledare gläds åt eventuella framgångar och försvarar sina handlingar framför sörjande medmänniskor. Uttalanden som ”vi är starkast”, ”vi är bäst” är en klen tröst när medmänniskor dödas på båda sidor gränsen. Oskyldiga människor, manipulerade till patriotism, tvingas att gå andras ärenden, under paroller som ”försvara ditt land”, ”försvara din religion”, ”försvara din heder” osv.
blir lögner till sanningar
Presidenter, politiker, företagsledare, religionsföreträdare och kriminella, rädda att förlora sin makt, begår mer eller mindre irrationella handlingar för att vidmakthålla sin egen ställning. Rädslan, den farliga manipulationens följeslagare fortplantar sig ner i hierarkins underliggande lager. Dåligt underbyggda vallöften blir praxis, anställda skräms till tystnad med hot om vedergällning, du blir påmind om religionens påbud för att inte hamna i helvetet efter din död, ofrivillig lojalitet blir avgörande för din egen och din familjs överlevnad.
Vi ser en skrämmande bild av en verklighet där manipulativa krafter fått bäring och där den som har fått makten i sin hand blir alltmer maktfullkomlig. Tyvärr så är det så man kan uppfatta vår värld. Inte överallt och inte i alla sammanhang men det är tillräckligt vanligt och farligt för att inte tas på allvar.
och rädslan dess bundsförvant
Hur kunde Hitler påskina att "Arier" är människans fullkomlighet och att Judarna är samhällets parasiter. Hur kan religiösa ledare påstå att de som inte tror på en allsmäktig gud och följer religionens förmaningar är av intet värde. Hur kan makthavare tillskriva ifrågasatta historiebeskrivningar eller konspirationsteorier som anledning till hat och misstro som i sin tur leder till att människor dödar sina bästa vänner. I en kontext där allas lika värde och mänskliga rättigheter står i centrum så ter sig dessa påståenden och ideér helt absurda. Trots det så lyckas makthavare än idag, liksom sina föregångare, introducera renodlade lögner eller undanhålla sanningar i manipulativt syfte.
När man i sin egen övertygelse och i god tro gör allt i sin makt att övertyga andra om vad man anser är rätt och riktigt ligger det nära till hands att ta till manipulativa övertalningsmetoder.
Manipulation förekommer överallt och är ingen ovanlig företeelse. I och med internetbaserade sociala medier har genomslagskraften blivit altmer påtaglig då makthavare blixtsnabbt kan sprida sina budskap över hela världen. Med en okritisk attityd till radikala åsikter som inte har någon bärighet i den sanning vi lever i, är det stor risk risk att vi hamnar i en mer eller mindre anarkistisk situation där människor ställs mot varandra med påföljande konflikter.
För att liknande missförhållanden skall undvikas nu och i framtiden är det nödvändigt att upprätthålla ett försvar mot manipulativa krafter som är skadliga för människor, djur och natur. Sociala medier och politiker måste ta sitt ansvar för att identifiera och motverka att desinformation eller rena osanningar sprids. Samtidigt måste den enskilde individen genom kritiskt tänkande undvika att låta sig manipuleras. För att ett sådant ansvarstagande skall kunna realiseras på bred front och på lång sikt spelar den oberoende skolan en viktig och kanske avgörande roll. Att tidigt göra skolelever medvetna om vad manipulation kan innebära, hur de skall identifiera och avslöja densamma innan den blir en fara för individen, samhället, nationen eller våra livsbetingelser på jorden. Att tänka kritiskt, klokt och ansvarstagande är avgörande för att undanröja manipulationens skadliga inverkan på människor och miljö.
Din tro är din sanning, men det du tror på behöver inte vara sant. Alltså skall du inte försöka påverka någon annan att tro på din sanning som inte behöver vara sann.
Ju större makt, desto mindre frihet. Ju större frihet, desto mindre makt. Makt är frihetens motsats. Verk av Björn Rosendal daterad 1984.
Eftersom alla påverkas av miljön kan man anta att varje individ är i samverkan med den omgivning man är i. Alla och allting hänger ihop! I ett större perspektiv så finns det inga gränser. Du blir oändligt stor. Du hänger ihop med allt och kan inte göra någonting utan att påverka alla andra människor och allting. Och då kanske det inte är så konstigt att våra värderingar är relativt samstämmiga. Annars skulle kaos uppstå. En av grundstenarna är att du själv mår bra för att inte påverka omgivningen negativt. Om du inte är tillfreds vidtar du kanske åtgärder för att det skall bli bättre, men för att detta skall vara verkningsfullt måste du fundera över hur ditt handlande påverkar omgivningen. Varje förändring måste ske i samspel med omgivningen, även den som ligger långt bort, för att du skall må bättre. Handlar du inte i harmoni med din omgivning riskerar man att komma in i en ond spiral och dina och andras förutsättningar för ett bra liv försämras.
Livet är omväxlande
Tro
Att tro på något. Eller att finna meningen med livet. Med mitt liv. Våra liv. Ett alltid lika spännande ämne att fundera över. Inte minst för att den i min värld ändrar sig med tiden. Så nu får det bli som jag kan tänka mig att det är just nu. Tankar som inte ställer några som helst anspråk på att vara sanningar. Men samtidigt kanske lika sant som någonting annat. Min tro är ju faktiskt min sanning. Det kan ingen annan ta ifrån mig.
Vem är jag i universum
För mig är det självklart att det finns en mening med livet. Annars skulle vi inte finnas till. Men jag kan inte förstå sammanhanget: Jorden och universum. Att den lilla planeten Jorden skulle ha någon som helst betydelse i det stora alltet. Men jag försöker ändå att se vår planet som en liten molekyl i Vintergatan som i sin tur är en liten men ändå något större byggsten i en oändlig värld. Något slut på universum kan jag inte se så den får bli oändlig i min värld. Varje liten molekyl har ju som uppgift att fylla och på så vis blir vår planet också betydelsefull och därmed också det liv som den förvaltar. Alltså är jag betydelsefull! I likhet med alla andra människor och varelser på vår Jord.
Vintergatan. På den gatan som vi bor. Här är man inte stor! Finns det något slut och hur ser det då ut? När man ser sig omkring, finns det då ingenting? ingenting!?
En bra början. På så vis blir det ju meningsfullt att fortsätta med mitt betraktelsesätt. Sen kan man alltid diskutera om det är särskilt meningsfullt att spekulera i livets mening eftersom det tycks mer eller mindre omöjligt för oss människor att komma sanningen närmast. Än är det ingen, vad jag vet, som lyckats i mänsklighetens mångtusenåriga historia. Så varför skall jag ödsla min tid på detta? Men av någon anledning sitter jag och funderar på livets mening och eftersom jag nu gör det så får jag väl anta att det är meningsfullt. Och jag gör det för att jag tycker att det är spännande och intressant (eller inte sant), att se vad som kan komma ut ur mina funderingar. Just nu vet jag inte vad detta skrivande kommer att leda till mer än kanske en obegriplig text som bara beskriver gamla tankar som redan vridits och vänts av filosofer som funderat på samma sak i urminnes tider. För vem, för vad och varför kan man och kommer alltid att diskutera i all oändlighet.
Vad skall jag som kan liknas vid en liten molekyl på jorden, som en oändligt liten del av Universum kunna bidra med? Som förstås, så är jag övertygad om att allt hänger samman. Allt och allting är direkt eller indirekt sammanbundet med mer eller mindre starka bindningar och på så sätt är var och en av oss en del i ett oändligt stort nätverk. Detta för tankarna till ordspråket ”ingenting är starkare än den svagaste länken” vilket skulle innebära att ingen är mer betydelsefull än jag eller att jag skulle vara viktigare än någon annan. Viktigt eller inte, men allting måste helt enkelt fungera tillsammans för att det stora livspusslet skall fungera. I stort och smått. Jantelagen är kanske inte så dum ändå.
Mitt liv på Jorden
Jag tror att vi finns på jorden för att lära oss något. För att vidareutveckla oss själva och andra och utbyta erfarenheter. Teknik i all ära, men för mig handlar det främst om att utvecklas på det känslomässiga planet. Genom känslor har vi möjlighet att skapa långt större värden än vad någon teknik kan ge oss. Är det inte de känslomässiga värdena som ger oss den kraft vi behöver för att känna oss tillfredsställda och njuta av tillvaron?
Ändå är det tekniken som kommer i förgrunden när vi pratar om utveckling, trots att det är vårt känsloliv och relationer med andra människor som styr vårt välbefinnande och som ger oss de mervärden vi söker i livet. I det perspektivet blir vetenskapen som vi känner den idag något perifert och begränsande. Med dess förankring i uppsatta normer och krav på objektivitet hamnar emotionella värden i bakgrunden och vi tappar bort människan, existerande i en långt mer komplex omgivning än vad den mer simpla teknikens logiska termer och mätbara fakta kan återge. I denna mer komplexa värld skall vi inte heller glömma bort mäniskans begränsningar att tillskansa sig den djupare kunskap som krävs för att förstå det som är.
Begreppet Den Känslomässiga Intelligensen (The Emotional Intelligence) introducerades av Björn Rosendal 1976, vilka han beskrivit i tankar, teser och epigram i denna bok.
Den oåtkomliga kunskapen
Var finns då denna djupare kunskap som vi inte når fram till? Finns den gömd i evolutionens skaparkraft? Finns det en Gud eller en högre stående intelligens som har svar på alla frågor? Frågor som ingen människa kan svara på. Visserligen har vi genom årtusenden haft profeter inom olika religionsfraktioner som utgör sig för att vara Guds budbärare. Men mig veterligen finns det ändå inget svar på frågan vad meningen med livet är. Inte med mer än att vi skall tro på en allsmäktig Gud med sitt för profeten uppenbarade och för mänskligheten förmanande budskap, för att om möjligt kunna komma till något som liknar paradiset när vi lämnar jordelivet. För mig verkar det föga troligt, att den tvivlande, sökande lilla människan ställs till svars för sin möjlighet att tänka fritt utifrån de egenskaper som kommit henne till skänks. Skall den fria tanken verkligen straffas med helvetet? Med detta sagt så handlar det förmodligen mer om den enskilda profetens (människans) tro och tankar än ett budskap från någon högre makt. Profeternas och därigenom religionernas olika budskap har inte heller utgjort källan till en bättre värld utan bara gjort den mer maktfullkomlig och konfliktfylld. Inte heller har den gjort oss klokare.
Kan kunskapen kring "big bang" och svarta hål vara en del av vägen fram till en ökad kunskap kring vår existens.
Eller är det så att vi alla föds som ”Guds budbärare”, att vi alla är profeter. Det är kanske mer troligt än att några få individer skulle förmedla regler och förmaningar om hur vi skall leva för att blidka någon högre makt. Med detta synsett blir manipulerande religioner överflödiga och skulle inte finnas till. Åtminstone inte i samma konkurensutsatta form av idag och religionskrig skulle inte heller förekomma. Som Guds budbärare skulle du kunna förhålla dig till din tro på ditt sätt. Du måste inte spendera tid på att be till någon högre makt i tid och otid, för att någon annan har sagt att det är det du skall göra, om du inte själv tycker att det är meningsfullt. Du kanske istället vill lägga ner den tiden på att lära dig mer om det vi har, ta hand om varandra och dela kunskaper och erfarenheter som vi tillskansar oss. Kunskaper som blir ett bidrag till utvecklingen av livet/mänskligheten på jorden. Om det finns någon högre makt så finner den nog att detta är ett klokt sett att se på saken.
Reinkarnation, kanske det
Ibland rör sig mina tankar kring reinkarnation som att det skulle kunna vara ett svar på frågan om ”livet efter detta”. Att tro att man kommer tillbaka i någon form någonstans skulle göra det meningsfullt att skaffa sig mer kunskaper och erfarenheter som man sedan ha glädje av i kommande liv. Genom själsliga energitransformationer kan du kanske välja dina föräldrar på jorden för att uppleva nya platser, relationer och företeelser av betydelse för din egen utveckling. Som energitransformerad skulle du till och med kunna vara i ett tillstånd som innebar tillgång till andra livsformer och intelligenser i Universum. Reinkarnationstanken blir också tilltalande med tanke på allt elände som finns på vår Jord. Det som vi upplever som eländigt och förfärligt är kanske något som vi kommer hit för att uppleva och lära oss av. Med reinkarnationstanken kan man faktiskt finna en mening med livet.
Själslig energitransformation kanske är ett svar på livet efter detta
Ateistens renodlade tro på evolutionen
Eller är det Ateistens tro som vi skall förlita oss på. Som en del den Darwinistiska evolutionstanken. Din medverkan till utvecklingen blir densamma men på ett annat sätt. Du överför dina kunskaper och värderingar vilket i sin tur kan ha en inverkan på val av partner för fortplantning och därigenom vilka genetiska kombinationer som lever vidare. Det du lär dig under ditt eget liv efter att du fått egna barn kan bara komma utvecklingen till del genom kunskaper som förs vidare och blir värdefulla i kommande generationer. När dina kunskaper, erfarenheter och värderingar får gensvar i din omgivning påverkar du andras val av livspartner som i sin tur påverkar det genetiska urvalet. Även i det här fallet finner man en mening med livet, ur ett evolutionistiskt perspektiv. Men hur kul är det om jorden eller mänskligheten ändå kommer att gå under långt före det att solen slocknat. Då återstår frågan vad meningen med livet är om man inte ser vårt liv på jorden som en del av något universellt där vår närvaro och utveckling har betydelse för någonting annat, vad det nu må vara.
Forskning har givit bärkraft kring evolutionen och människans utveckling från havets organismer till landlevande varelser. Månen och tidvattnet har spelat en avgörande roll för detta händelseförlopp. Var kommer Adam och Eva in i bilden?
En allsmäktig Gud eller något helt annat
Ateistens tankebanor är kanske inte speciellt tilltalande på ett personligt plan, trots att det kanske är den enklaste modellen för oss människor att förstå. Men jag vill ändå tro på att det finns hopp om någonting annat, en fortsättning på det liv man lever. Det kan vara vad som helst, bara någonting som jag får uppleva som en fortsättning på det som är. Och det tror jag att dom flesta känner vilket också gett utrymme för olika trosuppfattningar och religioner som präglat livet på jorden i årtusenden. Genom existerande religionsuppfattningar får man ett hopp om ett liv efter detta. Man kan hoppas att, i någon form, få träffa sina nära och kära som lämnat jordelivet före dig. Man kan hoppas på ett evigt liv i en paradisisk värld. Energi har vi kommit fram till att den är oförstörbar så varför inte. Det är bara frågan om hur och på vilket sätt den frigjorda energin transformeras. Den kanske bara räcker till en liten blomma i rabatten följande Ateistens tro eller kanske till en själslig återkomst på Jorden i en annan kropp enligt reinkarnationstanken eller till ett liv i paradiset utlovat av vissa religioner. Vad vet jag? Och inte tror jag någon annan vet heller. Och inte heller tror jag några profeter före mig vet bättre. Det är vad jag tror och därför blir religioner i min värld mer eller mindre meningslösa annat än som idéer som är intressanta ur ett filosofiskt perspektiv. Det kan vara så som religionerna beskriver men det måste inte vara så. På det viset blir jag illa berörd när man försöker övertyga andra om deras tro som den enda sanningen. Din tro är bara din egen sanning och ingen annans.
Vad är det som händer när vi dör?
Ingen aning! Men vad som framkommit inom tidig forskning är att vi blir i snitt 21 gram lättare i dödsögonblicket. Vad är det då som händer? Det kan man fundera över?
6. Filosofiska tankar
Tänk dig en situation där vi inte hade känslor. Då tänker jag inte på sådana känslor som kyla, värme eller annan fysisk smärta eller tillfredställelse. Jag tänker på känslor som finns i kraftfäten runt omkring oss. Sambanden mellan natur, människor och miljö. Energier som hela tiden påverkar oss i vår vardag. Det vi kallar kärlek men också sorg är kanske det mest påtagliga exemplen på sådan energi. Energier som griper tag men är lika svåra at beskriva. De bara finns, går inte att beskriva.
Hade livet varit värt att leva utan dessa, båda livsbejakande energier? Svaret på frågan är åtminstone för dom flesta ett självklart nej. Ändå kan känslomässiga resonemang i en logisk kontext ofta betraktats som ”flummiga”. En kanske naturlig reaktion eftersom det är svårt, om inte omöjligt att beskriva det vi känner i mer än ytliga ordalag. Vi försöker, men orden räcker inte tillför att beskriva det vi vill beskriva. Samtidigt så behövs inga ord. Det är bara, en ibland sällsam kraft som bara finns där, men som också kan vara mer eller mindre destruktiv. Tillgänglig för oss alla men som allt som oftast försvinner bakom pragmatiska och logiska tankebanor.
I en alltmer kommersiell värld, där inkomster och kapital är förhärskande är det lätt, att i vetenskapens namn gömma undan kunskapen om den viktigaste av drivkrafter, den som skapar vår livsglädje: Den emotionella kraften, den känslomässiga intelligensen som är grunden för människans utveckling inom såväl teknik som humaniora.
- Det mätbara är inte lika intressant, just för att det är mätbart
Utan känslor skulle vi kunna ersättas av robotar. Då skulle vi också kunna ifrågasätta människans existens på jorden. Känslan är därför något som är livsviktig för individen och nödvändig för vår överlevnad. Om inte emotionella värden sätts i förgrunden ökar risken för att likgiltighet och depressiva tendenser breder ut sig.
Estetiken är en form av förnimmelse, liksom ett verktyg för att skapa tillfredsställelse, lugn och harmoni i ditt livsrum. Estetiken har inga regler och inga undantag. Den bara finns där. I likhet med dina känslor. Estetiken blir ett mått på vår upplevelse kring hur saker och ting förhåller sig till varandra. Ett mått som är omätbart men ändå en viktig hörnsten i människans existens.
Du måste tycka om det du ser och det du gör, annars är det av intet värde
- Om du tycker om det du gör för någon annan är det guld värt, annars av intet värde.
© Copyright 2015. All Rights Reserved.